SKRIVET: 2009-07-08, kl 15:23:35 | PUBLICERAT I: Allmänt

Meditation

Jag skulle ville sette ve en vacker sjö, en solklar dag mä maskebôrk å spö
sô langt frå telefon, frå stress å möte
å bare kôpple tå å väre bakom fölte

Å se hôlls vågera strök rônt om kôrken
å bara kroke på nôn mask tur bôrken
Tänk bak på barndomsti å tocke
släppe väre ängsli för e klocke
 
Dä nock den bäste medicin sôm finns
te sätt sej ner e stönn å bara minns
En tänker bäst  när dä ä rekti stille
på allt en hade drömt, på allt en ville

På sånt en inte sulle gjort med ändå gjorde
på dä en inte gjort men kanske borde
Dä känns sô gôtt o väre rekti fri
vi ä nock inte skapte för e tocka ti!

Dä ä sô ruta allt  som vi ska gäre
sô programera hôlles vi ska väre
Dä svårt å vete hô e männske tôl
som inte ho får värke rektit för sej sjôl

För mett i all bestyrning å reglering
sô har hôr männske säkert e fundering
Å har ho inte dä, da ä dä ille
da bör ho faktist ta sej ti å sette stille

Bortve en sjö uti naturens sköte
å kôpple tå e stönn å väre bakom flöte.

Källa: Rune olsson - hôll te goer



Bild: systersonen Max



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

NAMN Spara info?

E-POST (publiceras ej)

URL

Kommentar: