Nog om detta.

Den första snön har fallit vackert över Arvikastaden, vitt som bomullstussar svävande ner på marken två dagar i rad nu. Den första snön är alltid lika underbar och man får julkänslor i hela kroppen, är det för tidigt att sätta upp julstjärnorna nu? ack, får nog vänta i 1½ vecka till..

under de senaste veckorna har varit tunga, både för mig & Dennis. Klumpen i magen har ännu inte försvunnit och det tar nog ett bra tag till innan man känner sig OK igen, Dennis Morfar gick bort på Allehelgona nämligen, han blev som en morfar för mig med under dessa 4 ½ år som jag har tillhört Dennis familj. Ett minne som sitter i riktigt hårt och något som jag ALDRIG kommer att glömma är första gången jag träffade hans morfar.

Det var på julafton 2006, vi kom in på min morfar och hur de kände varandra mitt under julmiddagen. Vi pratade lite om hans goda senap som är guldvärd, mitt under samtalet frågar han om min morfar fortfarande har kaniner kvar(min morfar avlade(heter det så?!) kaniner under min uppväxt). Ur från Dennis morfars mun kommer " Säljer han fortfarande kaninkött? jag brukade köpa lite kanin av honom och det är nog det godaste kött jag har smakat".

Jag blev självklart alldeles till mig, det här hade inte jag en aning om att morfar sålde kaninkött.

För mig var morfars kaniner sällskapsdjur som jag gosade med varje gång jag var där och hälsade på. Under måltiden visste jag inte vad jag skulle säga utan satt i chock medans Dennis morfar försökte prata bort det, tror han skämdes lite faktiskt ;)

Efter denna dåliga start började vi tillslut skratta åt det efter några veckor, samt att reta honom för det här genom att jag slängde ur mig kommentarer.

Han var en härlig och skämtsam man i sina bästa år, självklart kommer jag att sakna honom, speciellt hans underliga och groteska skämt som han drog hela tiden!